Conjugación del verbo afanar

Indicativo
Presente
yoafano
tuafanas
él/ella/ustedafana
nosotrosafanamos
vosotrosafanáis
ustedesafanan
Presente Progresivo
yoestoy afanando
tuestás afanando
él/ella/ustedestá afanando
nosotrosestamos afanando
vosotrosestáis afanando
ustedesestán afanando
Pretérito
yoafané
tuafanaste
él/ella/ustedafanó
nosotrosafanamos
vosotrosafanasteis
ustedesafanaron
Pretérito Progresivo
yoestaba afanando
tuestabas afanando
él/ella/ustedestaba afanando
nosotrosestábamos afanando
vosotrosestabais afanando
ustedesestaban afanando
Perfecto
yohe afanado
tuhas afanado
él/ella/ustedha afanado
nosotroshemos afanado
vosotroshabéis afanado
ustedeshan afanado
Perfecto Progresivo
yohe estado afanando
tuhas estado afanando
él/ella/ustedha estado afanando
nosotroshemos estado afanando
vosotroshabéis estado afanando
ustedeshan estado afanando
Pluscuamperfecto I
yohube afanado
tuhubiste afanado
él/ella/ustedhubo afanado
nosotroshubimos afanado
vosotroshubisteis afanado
ustedeshubieron afanado
Pluscuamperfecto II
yohabía afanado
tuhabías afanado
él/ella/ustedhabía afanado
nosotroshabíamos afanado
vosotroshabíais afanado
ustedeshabían afanado
Futuro I
yoafanaré
tuafanarás
él/ella/ustedafanará
nosotrosafanaremos
vosotrosafanaréis
ustedesafanarán
Futuro II
yovoy a afanar
tuvas a afanar
él/ella/ustedva a afanar
nosotrosvamos a afanar
vosotrosvais a afanar
ustedesvan a afanar
Futuro Progresivo
yoestaré afanando
tuestarás afanando
él/ella/ustedestará afanando
nosotrosestaremos afanando
vosotrosestaréis afanando
ustedesestarán afanando
Futuro Perfecto
yohabré afanado
tuhabrás afanado
él/ella/ustedhabrá afanado
nosotroshabremos afanado
vosotroshabréis afanado
ustedeshabrán afanado
Condicional
Presente
yoafanaría
tuafanarías
él/ella/ustedafanaría
nosotrosafanaríamos
vosotrosafanaríais
ustedesafanarían
Progresivo
yoestaría afanando
tuestarías afanando
él/ella/ustedestaría afanando
nosotrosestaríamos afanando
vosotrosestaríais afanando
ustedesestarían afanando
Pretérito Progresivo
yohabría estado afanando
tuhabrías estado afanando
él/ella/ustedhabría estado afanando
nosotroshabríamos estado afanando
vosotroshabríais estado afanando
ustedeshabrían estado afanando
Subjuntivo
Presente
yoafane
tuafanes
él/ella/ustedafane
nosotrosafanemos
vosotrosafanéis
ustedesafanen
Presente Perfecto
yohaya afanado
tuhayas afanado
él/ella/ustedhaya afanado
nosotroshayamos afanado
vosotroshayáis afanado
ustedeshayan afanado
Pretérito
yoafanara
tuafanaras
él/ella/ustedafanara
nosotrosafanáramos
vosotrosafanarais
ustedesafanaran
Pluscuamperfecto I
yohubiera afanado
tuhubieras afanado
él/ella/ustedhubiera afanado
nosotroshubiéramos afanado
vosotroshubierais afanado
ustedeshubieran afanado
Pretérito
yoafanase
tuafanases
él/ella/ustedafanase
nosotrosafanásemos
vosotrosafanaseis
ustedesafanasen
Pluscuamperfecto II
yohubiese afanado
tuhubieses afanado
él/ella/ustedhubiese afanado
nosotroshubiésemos afanado
vosotroshubieseis afanado
ustedeshubiesen afanado
Imperativo
Imperativo
tuafana
él/ella/ustedafane
nosotrosafanemos
vosotrosafanad
ustedesafanen
Imperativo negativo
tuno afanes
él/ella/ustedno afane
nosotrosno afanemos
vosotrosno afanéis
ustedesno afanen